Vanja Lundby Wedin satt tryggt förankrad tillsammans med partitoppen inne på Victoriasalen i Älvsjö. I talarstolen talades om arbete och fack. Arbetstider, rätt till arbete och självklart utan att någon sa det: facklig kamp. Eller var det just det man glömde.
I utställningshallen står Handelsanställdasförbund med monter och talar om vikten av facklig anslutning. Och hur viktigt är det inte att vara med i Kommunal eller?

På väg ut från Kongressen ser jag röda banderoller. Flaggor. Nej det var inte 1968 det var nu 2009 på arbetarkongressen i Stockholm. Partiet skall ta tillbaks makten med parollen arbete och arbete för alla. Men de som stod utanför entrén till den pampiga mässhallen var de som kongressen glömde. Lagenaarbetarna som sparkades av Vin och Sprit för att ersättas med inhyrd personal från ett bemanningsföretag.

Lagenaarbetarna har arbetat länge, eller rättare sagt demonstrerat och strejkat för sin rätt att behålla jobben och förhindra att privata uthyrningsföretag tar över deras arbetsplats.Men arbetare är numer ett ord på ett papper som inte längre verkar finnas. Men de stod där representanterna för Arbetarklassen, de var unga och de hade en erfaren kommunist med sig som hållt deras mod uppe. En ung tjej kring 23 hade blivit uppsagd, hon hade inte jobbat så länge. Men nu är hon snart en i Alliansregeringens sk grupp som skall hållas hårt – arbetlösa.
Det var kallt där utanför mässhallen. Men de röda banderollerna lyste upp och gav en värme och återkoppling till den tid då facket fortfarande var en kamporganisation. Gå in, sa jag. Nä, polisen sa vi fick inte gå med våra arbetskläder sa en av demostranterna. Nej arbetare är inte välkomna på en kongress för arbetare.

Var fan fanns du Vanja? När Lagenajobbarna stod där och snällt bad om att inte uthyrningsbolagen skall styra deras rätt till jobb. Var fanns du Mona Sahlin och ni andra som pratar så djävla vackert om solidaritet.
Hade ni inte kunnat gå ut och möta den grupp ni påstår er företräda och gett dem en uppmuntran och kanske ett löfte att om vi vinner valet är det slut på det här. Inget företag skall kunna sparka sin personal för att sedan ta in inhyrd arbetskraft. Förr skulle vi kallat det svartfötter idag är det arbetare mot arbetare. Är det inte den här gruppen ni vänder er till nej föresten arbetare finns numer bara på papper. Det här råkade faktiskt se ut som arbetare vilka jag minns från min rödröda period under 60-talet.

-Facket, sa en Lagenakille, de sysslar mest med skrivbordsfrågor och pysselmöten, han menade Handels som organiserar Lagenafolket.
Nej det var länge sedan Facket var en part för arbetare och tog strid för arbetarnas frågor. Nu sitter etablissemanget i en varm kongresshall och pratar om om arbetsvillkor allt medan Lagenagruppen står och fryser och undrar hur de skall få jobb i morgon.

Vanja du borde skämmas det är andra gången du sviker Lagena. Första gången var vid LO-borgen, du springer förbi ser knappt åt gruppen med arbetarröda banderoller. Det är inte första maj. Röda fanor och banderoller har numer rationaliserats bort ur arbetarrörlsen och tas fram ungefär som julgranen en gång om året, fast 1:a maj.
Skäms när ni sjunger Internationalen på söndag om arbetets söner och döttrar. Jag är stolt men inte nöjd står det på banderollen med LO emblemet – är du stolt Vanja.

Anne Skåner

Läs även andra bloggares åsikter om lagena, orättvisor, vanja lundby wedin, LO

Fredrik Pettersson uppmanar idag politiker på hela den demokratiska delen av den politiska skalan att ta avstånd från samarbete med Sverigedemokraterna.

Vi på redaktionen för Arvid Falk vill gärna understryka budskapet och uppmuntra till ställningstagande. Läs Fredriks inlägg och ta ställning.

Gör så här:
1. Publicera ett inlägg där du förkunnar att (och gärna varför) du aldrig, någonstans, någonsin, någon gång kommer att göra dig beroende av stöd från Sverigedemokraterna.

2. Sätt etiketten JAG SÄGER NEJ på bloggen och länka till andra bloggare som gjort samma sak.

3. Lägg in knappen ”JAG SÄGER NEJ” på ett väl synligt ställe på din blogg.
Antingen genom att högerklicka på bilden och spara ner den på din egen dator eller genom att använda bildkoden: <img src=”http://www.socialdemokraterna.se/knappar/d3b1b132e2aa4da5903d213a8d17d88b.png” alt=” />

4. Skicka vidare uppmaningen till fem andra bloggare.

Läs även andra bloggares åsikter om JAG SÄGER NEJ, Sverigedemokraterna, främlingsfientlighet, demokrati, val 2010, bloggosfären, politik, Fredrik Reinfeldt, Jimmie Åkesson, Moderaterna, Socialdemokraterna

Fredrik Pettersson uppmanar idag politiker på hela den demokratiska delen av den politiska skalan att ta avstånd från samarbete med Sverigedemokraterna.

Vi på redaktionen för Arvid Falk vill gärna understryka budskapet och uppmuntra till ställningstagande. Läs Fredriks inlägg och ta ställning.

Gör så här:
1. Publicera ett inlägg där du förkunnar att (och gärna varför) du aldrig, någonstans, någonsin, någon gång kommer att göra dig beroende av stöd från Sverigedemokraterna.

2. Sätt etiketten JAG SÄGER NEJ på bloggen och länka till andra bloggare som gjort samma sak.

3. Lägg in knappen ”JAG SÄGER NEJ” på ett väl synligt ställe på din blogg.
Antingen genom att högerklicka på bilden och spara ner den på din egen dator eller genom att använda bildkoden: <img src=”http://www.socialdemokraterna.se/knappar/d3b1b132e2aa4da5903d213a8d17d88b.png” alt=” />

4. Skicka vidare uppmaningen till fem andra bloggare.

Läs även andra bloggares åsikter om JAG SÄGER NEJ, Sverigedemokraterna, främlingsfientlighet, demokrati, val 2010, bloggosfären, politik, Fredrik Reinfeldt, Jimmie Åkesson, Moderaterna, Socialdemokraterna

Det som till synes började som ett framväxande uppror av människor som ville slåss för individens integritet börjar allt mer likna ett helt vanligt parti som vill ha makt för maktens egen skull och inte för att förändra en dålig situation. Jag vet att den här sortens skrivningar gör att piratpartiets anhängare blir fullständigt nuts men jag ska förklara varför jag drar den slutsatsen.

På aftonbladet debatt skriver Mikael Nilsson, styrelseledamot i piratpartiet och initiativtagare till stoppa-FRAlagen.nu en debattartikel som polemiserar emot den rödgröna oppositionen när det gäller FRA-lagen. Han gör det genom att angripa argument som inte finns och han gör det genom att hävda saker som inte stämmer och jag menar att han gör det för att underminera oppositionens trovärdighet i frågan med syfte att se till att tveksamma rödgröna väljare ska välja PP istället. Och inget fel med det om man bara är tydlig.

Det är nämligen så att en av de vanligast framförda piratflosklerna är att de skulle vara oerhört glada, närmast jublande och applåderande, om de etablerade partierna tog till sig deras politik så att PP inte längre skulle behövas. Frågan är ju då varför man inte mottar med glädje och tillförsikt när etablerade partier är tydliga.

FRA-lagen ska rivas upp när den rödgröna oppositionen vinner valet 2010, det är faktiskt så att inget annat vallöfte har varit tydligare än just det löftet. Mona Sahlin har låst fast sig vid sina ord och hon är ivrigt uppbackad av de andra samarbetspartierna. Internt arbetas dessutom hyfsat framgångsrikt för  opinionsbildning i dessa frågor och jag menar exempelvis att nätverket Sossar mot storebror har partiledningens öra i mångt och mycket om än inte i allt.

När FRA-lagen rivs upp är det naturligt att utreda om landet behöver signalspaning och hur den ska se ut. Inte minst därför är det viktigt att motionen om ett moratorium röstas igenom på kongressen om en månad, då får utredningen klara direktiv kring integritetsfrågan. PP vill inte utreda och det är möjligen ett tecken på den politiska omognaden men de vill inte heller att de rödgröna ska ha folkets öra i sina löften om att riva upp och de vill så av en enda anledning, de vill ha politisk makt för maktens egen skull. Det spelar inte längre någon roll om andra partier genomför deras politik. Poängen nu och fram till valet är att misstänkliggöra intentioner hos andra politiker.

Det piratpartiet riskerar med det är att de etablerade partierna ger upp varje försök att tänka rätt eftersom de ändå inte får någon credd för det förändringsarbete som pågår och då blir piratpartisternas litanior om de etablerade partierna självuppfyllande profetior. Det strider skarpt emot tomma ord om att det vore bra vem som än genomför deras politik. Piratpartisterna är, lika lite som några andra politiker, några idealister som slåss endast för sakens skull.

På sin facebooksida skriver partiledaren Rick Falkvinge:

Idag skriver Mikael Nilsson och Anna Petersson på Aftonbladet Debatt om att Sahlin velar något alldeles oerhört om FRA, att Thomas Bodström har varit mycket tydlig med att massavlyssning är något positivt (men han har åtminstone den intellektuella hederligheten att kalla det för massavlyssning), samtidigt som MP och V gör sig helt beroende av att S vill riva upp FRA (vilket de helt tydligt faktiskt inte vill).

Det jag undrar över är hur många gånger man ska behöva säga tydligt att FRA-lagen ska rivas upp utan att piratpartisterna ständigt ska haspla ur sig att det inte är vad man egentligen vill?

Piratpartiet har nu bjudit in till demonstrationer mot FRA-lagen, det blir på lördag i Stockholm, Malmö och Göteborg. Även vi i Sossar mot storebror har fått inbjudan och vi ska medverka i Stockholm och Göteborg. Men det är inte utan att det känns som en inbjudan med armbågen där vi egentligen ska framstå som stödtrupper till ett piratparti som i första hand jagar makt och inte förbättringar.

Erik Laakso
sosse mot storebrorsamhället

Några bloggar som kommenterar: Minimaliteter, farmor Gun, Mary X Jensen.

Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, sossar mot storebror, integritet, övervakningssamhället

I förra veckan var jag med på Forum för Eldsjälar på Fryshuset i Stockholm. En otrolig tillställning med mängder av människor som arbetar för att möta ungdomar och deras liv. Från Norr till Söder kommer de för att under några dagar få dela erfarenheter med andra och möta Fryshuset och deras positiva arbete.

Ett tema för forumdagarna var Med vilken ungdomspolitik går partierna till val 2010, en viktig fråga då allt fler ungdomar står utanför arbetsmarknaden, saknar bostäder och delaktighet i samhället.

Panelen för debatten var stark från ett håll, den rödgröna gruppen hade bestämt sig för att ta ungdomarna på allvar och ställde upp med Carin Jämtin (S), Maria Wetterstrand (MP) samt Rossana Dinamarca (V). Den borgliga gruppen bestod av Cecilia Magnusson (M), riksdagsledamot och väl insatt i ungdomsfrågor, Annie Johansson (C) Riksdagsledamot, Emma Henriksson (KD) Riksdagsledamot, Christer Nylander (FP), Folkpartiet var namn som inte ens jag som trots allt tycker jag hänger med kände igen, hur skulle då de ungdomar som fanns i publiken ha en aning om vilka alliansgruppen var.

En runda om varje partis viktiga fråga kring ungdomar inför valet, var från rödgröna gruppen jobb, bostad och skola. Lite tråkigt och fantasilöst men väl viktigt eftersom det berör merparten av alla ungdomar idag.
Den borgerliga gruppen tog fram Ipredlagen men sedan är det stopp. Vad var det de andra kom med. Jag minns inte, minns ungdomarna i publiken, skulle vara intressant att veta.

Vad jag däremot minns är att moderaten Cecilia Magnusson som är partiets kunniga på ungdomsfrågor överlät åt folkpartisten Christer Nylander att redogöra för moderat skolpolitik. Och det är i mina ögon både kränkande och nonchalant att man som politiker i riksdagen inte vet sitt eget partis skolpolitiska huvudfrågor. Men det vittnar också om vad jag tidigare skrivit att Folkpartiet kör en skolpolitik som egentligen är framväxt ur moderata led.
Om politikerna menar allvar med ungdomarna inför valet, vilka är en stor och tung grupp förstagångsväljare, borde man i alla offentliga sammanhang som Forumdagarna, skicka sina bästa och mest kunniga. Det hade trots allt den rödgröna gruppen gjort och det länder dem till heder även om man inte har exakt samma uppfattning i alla frågor. Men att regeringspartierna gick dit med föreställningen att det var en form av underhållningsdebatt var ett misslyckande.

De seminarier som erbjöds under Forumdagarna var lärorika och kreativa. Det gav insyn i ungdomars liv, det gav en hint om vad ungdomar vill. De vill precis som vi ha jobb, bostad och trygghet en utbildning som de själva väljer för att de vill inte för att politikerna bestämt vem som skall få göra vad. De vill inte bråka de vill att vuxna lyssnar och tar dem på allvar.

För några månader sedan föreslog jag att Årsta Vantörs stadsdelsförvaltning skulle ta hjälp av Lugna Gatan i Östberga, svaret var märkligt nog att det var en kommersiell verksamhet som tjänar pengar och att Lugna Gatan har för lite utbildning. Så talar vi vuxna lite från ovan, om ett lovvärt initiativ som bör bemötas med respekt och erkänsla. Detta kanske är signifikativt för Årsta/Vantör får jag hoppas.
Att bygga ett land som består av stora ungdomsgrupper låter sig inte göras av kostymnissar och skattesänkningar. Ungdomar frågar inte efter skattesänkningar eller ens privatiseringar. De frågar efter boende de har råd med och ett jobb som ger dem en lön. Jag tror till och med att många ungdomar hellre betalar lite mer skatt för att ha ett jobb att gå till än lever i den ovisshet man nu gör.

Sedan finns det ett misstag till. Politiker och debattörer försöker ställa grupper emot varandra. Pensionärer skall betala mer skatt helst jobba lite längre. Ja men då får de unga inga jobb. Avskaffa trygghetslagarna så att unga får jobb. Om mamma och pappa blir arbetslösa i familjen då Stina 20 i gengäld får jobb vad löser detta för problem. Mängden arbetstillfällen är densamma oberoende vem som är utan arbete och konkurrensen mördande hård.
En ungdom vid Forumet sa att hur skall jag kunna ha två års erfarenhet inom ett jobb då jag nyss kommit ut på arbetsmarknaden. Och där ligger en stor del av problemen. Dagens jobbmarknad består av otroliga krav, som kreativ, erfaren, välutbildad, social kompetens, yrkesskicklighet, språk, körkort och CV listan på jobbmarknaden verkar inte ge en enda liten möjlighet åt det oprövade kortet.

Jag kan inte lösa ungdomsproblematiken här, men jag kan ta ungdomarna på allvar. Jag kan se varje lite yttring även reclaimare som ett desperat försök att ta sig in i det samhälle som föredrar att låga gråhårsmän styr framtiden. Man kan också kräva att politiker ur alla led respekterar och frågar efter ungdomars tankar och behov. Att man kommer till ett Forum för Eldsjälar väl förberedd och seriöst syftande för att ge svar på frågor. Om jag vore ung skulle jag aldrig rösta på det borgerliga blocket av en enda anledning de talar till och inte med ungdomsgrupperna.

Tack till slut Fryshuset för ett jättefint arrangemang, synd bara att inte politikerna fanns med på seminarierna och lyssnade. De kunde ha lärt sig ett och annat.

Anne Skåner
Läs även andra bloggares åsikter om ungdomar, politik, politiker

I över 100 år har vi tillåtit att Socialtjänst, kyrkor och olika “frivilligföretag” bygga upp sin grund och sedan växa för att skapa arbetstillfällen åt redan etablerade personer på att “hjälpa” hemlösa (fattiga) människor. För att detta ska vara möjligt behövs även ett växande underlag, vilket också det ständigt ökande i antal hemlösa påvisar.

Men denna ickefungerande hjälp omsätter i vårt land bara i skattemedel ca 11 miljarder, vilket är en siffra Lunds Universitet sammanställt utifrån att varje hemlös kostar runt 600 000 om året. Det är anmärkningsvärt att varje hemlös kan kosta samhället så mycket, utan att bli hjälpt med det primära behovet (ett tryggt hem)?

Eller kanske är det därför kostnaden är så hög?

Ännu mer uppseendeväckande blir om vi ser det från en annan infallsvinkel, den vinkeln som gör att varje hemlös vi har i vårt land är så mycket värda för ”hjälparna” att människor och organisationer fördelar 600 000 mellan sig för att hålla dessa människor kvar i hemlöshet!

Är det inte dags för ett nytt och mänskligt tänkande i denna fråga?

Då menar jag inte att den idag avlönade ”hjälpande” personalen ska ges möjlighet att känna sig ännu mer självgoda än de redan gör, inte heller att de i grunden ska få känna att de gör någon skillnad. Nej, med mänskligt menar jag att våra hemlösa människor ska ges möjligheten till ett värdigt liv med ett fungerande privatliv i ett tryggt hem.

Vi kanske skulle kunna göra en unik studie här i Sverige, där människor som idag på nåder lever i något av alla lukrativa villkorade boenden “testades” att klara av ett eget integrerat hem. Denna “test” bör då för trovärdighetens skull genomföras med samma stöd och den “hjälp” människor får idag för att klara av att bo som uteliggare, på härbärgen eller i något av otaliga benämningar på de befintliga lukrativa ”boendeformerna”. Det skulle inte vara svårt att finna personer som under många år smittats av ett sjukt och omänskligt samhälle och nu fortsätter smittas av den “Reinfeldtdeffekt” som fortsätter sprida smittan i vårt land och som i folkmun kallas hemlöshet.

I vårt välfärdssamhälle har vi råd med respekten för individen. Vi har råd att respektera den enskilda individens förutsättningar, behov och önskningar om ett autonomt liv. Spelar ingen roll om du är där du är pga. olycka i livet, arbetslöshet, dyslexi, psykos, psykopati, skilsmässa, olycksfall i arbetet eller vilken anledning man kan tänkas hitta på. Respekten för individens behov och förutsättningar har vi i vårt välfärdssamhälle, med grundläggande solidariska värderingar om individens rätt, råd med!

Sluta prata om hemlöshet som om det vore en psykiatrisk diagnos – det är en diagnos på samhället – inte på individen.

Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa

Vi har skaffat nytt boende och på så vis reducerat våra kostnader avsevärt. Det har varit lite strul med att få över den gamla bloggens innehåll hit men nu ska det nog fungera och jag hoppas att alla inlänkar fungerar som de ska.

Det återstår lite pyssel, exempelvis att få in rätt rubrik över kategorierna på förstasidan och att få rätsida på google-annonserna och lite sånt där. Men det får tas i sinom tid. Det första som måste tas tag i är att få in lite inlägg om politik snart igen. Några ligger på kö och ska in men vi välkomnar förstås, som alltid, fler skribenter.

Erik Laakso

Vart efter som adressregister uppdateras runt om i datorernas värld så börjar fler och fler besökare ramla in på det nya webbhotellet. Men ska det se ut så här? Nej det ska det så klart inte. Nytt tema kommer upp snart och då ska det se varmt och trivsamt ut igen. Tack för ert tålamod.

Erik Laakso

Läs även andra bloggares åsikter om att flytta