Vänsterbloggar.se Nyhetsportal

Bild från Aftonbladet

Noterar en ökning i aktivitet bland Sverigedemokratiska bloggar. Dessa Muhammedbilder är återigen på tapeten. Och återigen är det väldigt mycket mumlande och konstkritiserande hos en del vänsterbloggare. Problemet hos dessa tycks ligga i huruvida Lars Vilks är en bra konstnär eller ej, om han är på riktigt eller om han bara är en medial dumstrut som poserar med yxa.

Jag umgicks i samma kretsar som Lars Vilks för trettio år sedan, då var han ganska dryg och det verkar inte ha släppt taget.  Kanske är det något av en förutsättning för stor konst denna egocentrism, denna upplevelse av att vara väldigt viktig.

Allt det här är hur som helst ganska oväsentligt, alla som någon gång varit på NIMIS vet vad Vilks står för som konstnär.

Fantasi och fanatism tycker jag är två ord som bra beskriver detta underbara konstverk. Observera att vi här inte diskuterar religiös fanatism.

Vänsterpartisten Emil Broberg avhåller sig från konstkritik när han istället tydligt konstaterar att:

Det har tydligen avslöjats planer på att någon skulle mörda konstnären Lars Vilks. Han som blev känd för att ha avbildat Muhammed som en rondellhund. Jag har väl inte någonting att säga om det konstnärliga i detta. Det är för mig inte några problem. Man kan ju inte heller anpassa sig och säga att det skulle vara förbjudet på något sätt. Vi har ju yttrandefrihet, tryckfrihet och så vidare i Sverige. Olika religiösa påbud ska ju inte få förhindra detta.

Men för en hel del så verkar just detta med  Lars Vilks eventuella konstnärlighet som det stora problemet, bilden är kass, alltså behöver jag inte ha några åsikter om den eller publicera den.

Det är ju lite feltänk eller hur, ungefär som när vi tyckte att vänsterextremisternas våld bara var busstreck men att de  högerextremas våld var ett hot mot demokratin.

I det mångkulturella samhället har man knappast råd att vela i de här frågorna, det som är fel är fel oavsett vem som gör det.

Och i Sverige är religion en privat sak och inte en angelägenhet för staten.

Jag instämmer därför i Emil Brobergs konstaterande när han påpekar att vi inte kan anpassa oss efter omständigheterna och att inte olika religiösa påbud kan förhindra detta.Ta Elisabeth Ohlson Wallin och hennes Ecce Homo utställning. De för många oerhört provokativa bilderna av Jesus i olika homo-erotiska sammanhang.

Vid denna och liknande konstutställningar har det förekommit oerhört högljudda röster från det Sverigedemokratiska lägret, röster om förbud röster om moraliskt förfall och mycket mer.

jag är glad för att dessa högermoralistiska rasist-tomtar inte får något gehör för sina idéer om förbud men jag är också oerhört medveten om att  det beror på att just dessa högermoralistiska rasist-tomtar har rätten att hävda just sina i mitt tycke befängda åsikter.

Samma sak med Vilks, rondellhunden och muslimerna. Annars har vi två och snart tre varianter av Svea Rikes lag. Här är bilden det känns lite konstigt att publicera den eftersom jag har många muslimska vänner här i Landskrona och ingen önskan om att såra dem. Men samtidigt så kan man inte alltid vara alla till lags och speciellt inte i ett fall som rör den svenska grundlagen och yttrandefriheten, här går det inte att tolka, här måste reglerna vara både tydliga och entydiga. Är vi bara tydliga mosar vi snart den här debatten lika effektivt som vi mosade rut-avdrags debatten.

Ur Expressens ledare:
Därför väljer Expressen i dag att publicera Lars Vilks ”rondellhund”.

Vi gör det av två skäl: För det första finns det ett allmänintresse av att låta läsarna se det kontroversiella konstverk som ligger till grund för dödshoten. För det andra blir publiceringen ett sätt att stå upp för en alltmer hotad yttrandefrihet.
Man kan tycka vad man vill om verket i fråga – att det är kränkande eller bara dålig konst.
Att koppla samman profeten Muhammed med en hund, som i den muslimska världen betraktats som ett ytterst smutsigt djur, är givetvis en enorm provokation. Men det var en mycket medveten provokation i yttrandefrihetens namn.
I ett demokratiskt samhälle måste även rätten att häda försvaras. När en svensk konstnär hotas till livet för några teckningars skull är det ett hot mot oss alla.

DN, AB, SVD, HD, HD, HD, SDS, SDS, AB; DN;

Kulturbloggen skriver,